Bonusmaterialet från Peter Lindberg

En idé jag fick i februari; ett barnprogram i TED-format.

Tänker på den då och då. Nu igen då jag stod och diskade. Jag tänkte också på hur jag och dottern (åtta år) såg dokumentären om Roy Andersson som visades på K Special nyligen. Den fängslade både mig och henne.

Det jag menade med ”kan prata med barn” hade inget att göra med att sänka sig till deras nivå, för det behöver man inte. Däremot krävs det ett lite annat tilltal för att hålla uppe intresset. Annat på det sättet att man portionerar annorlunda, tajmar annorlunda.

Jag var inte heller ute efter utbildning. Jag tror inte jag gillar antagandena bakom uttrycket ”utbildning”. Min uppfattning är att lusten att lära finns där från början. Och genom åren har det vi kallar utbildning tagit kål på en jävla massa lust att lära.

TED för mig är inte utbildning. Det är att någon med passion för något ställer sig upp och berättar lite om detta något.

Det här barnprogrammet skulle vara exakt det. Berättelser om passioner till individer med stor nyfikenhet. Det enda man skulle behöva göra är att göra lite annorlunda antaganden om sin publik än om det gällde vuxna. Men inte så annorlunda som många verkar tro.

Skulle det genomföras tror jag vi skulle få se ett program som skulle engagera människor mellan 6–7 och 100.

Lovade skriva om Apple Magic Mouse när jag använt den lite.

Jag hör till dem som gillade Mighty Mouse. Jag gillade kulan även om skroll bara fungerade som det borde i höjdled. Däremot tycker jag inte det funkade så bra att klämma den på ”midjan”, men jag klarade mig med vänster- och högerklick, klick på kulan (för att visa alla fönster med Exposé) samt skroll.

Jag gillade Magic Mouse från start. Den är ett lyft från Mighty Mouse och jag använder alla funktioner; vänster- och högerklick, skroll (oftast vertikalt men jag tycker det fungerar lika bra i sidled) och tvåfingerssvep för att bläddra fram och tillbaka. Och jag gillar ”scroll with momentum”, alltså iPhone-stylee att att du kan snärta till och att skrollen fortsätter.

Till det jag inte gillar är det främst att de inte har fler funktioner. Kanske är det för att användarna ska hinna vänja sig vid en mus med multitouch-yta, men jag kan inte se några hinder att ge den fler om inte alla av de gester som Macbookens trackpad stöder. Förhoppningsvis kommer det.

Främst vill jag kunna nypa för att zooma samt komma åt Exposé, förmodligen med trefingerssvep uppåt och nedåt. Rotering kan kvitta, det har jag nog bara använt för att demonstrera vad trackpaden kan göra.

En annan sak jag inte gillar är att det ibland blir för mycket friktion i ytan. Jag vet inte vad det är med mina fingrar de dagarna men det är grymt irriterande. Tack och lov händer det ganska sällan och då försöker jag undvika drag och svep.

Ytterligare en annan störande grej är att jag då och då råkar skrolla av misstag. Och med momentum blir det ibland en hel del. Jag vet inte riktigt vad det här beror på men förhoppningsvis är det något som kommer justeras med framtida programuppdatering.

(Och ja, jag vet att det finns tredjepartsprogram för att aktivera detta och mer.)

Om du funderar på att köpa brandsläckare kan jag rekommendera brandsäkerhetsföretaget Kiddes nätbutik. Bor du i lägenhet ska du helst ha en sexkilos klassad 43A 233B C, eller åtminstone en 34A 183B. Gjorde en hel del research och billigast blev det hos Kidde med 440 kr inkl frakt. Snabb leverans dessutom.

Niklas Lundberg, Indecap, i Privata Affärer om vilka fonder de tycker är bäst:

– Vi letar efter mindre, nystartade fonder där förvaltaren är delägare. Det är viktigt att förvaltaren är engagerad och har ett personligt intresse i att det går bra. Sådana fonder presterar i allmänhet mycket bättre än storbankernas kolosser.

Svarade på Mobilfebers enkät om antal installerade och använda appar på mobil och dator. Jag valde att tolka ”frekvent” som att jag använder apparna minst varje vecka. Sedan räknade jag appar på min iPod touch i stället för min mobil (en Nokia S60-baserad jag knappt använder). Jag bortsåg dock från de appar jag skaffat men som jag plockat bort och följaktligen bara har i iTunes.

Mac-appar, de i fetstil är de jag använder frekvent (22/44 st): 1Password, AppZapper, Audiobook Builder, Caffeine, CSSEdit, Dropbox, Evernote, Firefox, Flickr Uploadr, HandBrake, iPulse, iScrobbler, iWork/Keynote, iWork/Numbers, iWork/Pages, LaunchBar, lSQL, Machinarium, MarsEdit, Nocturne, OmniGraffle, OmniOutliner Pro, Opera, Parallels, Personal (BankID), Pukka, Redline, S3Hub, Samorost2, Skitch, Skype, Socialite, Spotify, SubEthaEdit, SuperDuper, TextMate, The Sims 2, The Unarchiver, Things, Transmission, Tweetie, Versions, VLC, VPN Tracker.

iPhone-appar (7/45 st): 1Password Pro, Air Sharing, Ambiance, Ancient Frog, ARLA Kökets kokbok, Brightkite, Chess With Friends Free, Convertbot, Coop recept, Diorama, DoGood, Dopplr, Drinkspiration By Absolut, Drop7, Ego, Enigmo, Evernote, Facebook, FastFinga, Frenzic, Geared, GoodReader, Google Earth, iFluff Pets, Instapaper Pro, Jamie’s 20 Minute Meals, Keynote Remote, LinkedIn, MobileMe iDisk, Ping!, Remote, SimCity, Sketches, Spore Origins, SR Poddradio, Stanza, Things, Tumblr, TV.nu, Tweetie 2, TypePad, VinVin.se, Weightbot, Wild Things, Zen Bound.

iPhone-appar jag plockat bort (44 st): 1Password, Aki Mahjong, Bejeweled® 2, Bloom, Byline, Canabalt, Cellar, Crash Bandicoot Nitro Kart 3D, Crayon Physics Deluxe, Crazy Penguin Catapult FREE, Critter Crunch, Daisy&Danpy, Darkslide, Delivery Status touch, Doodle Jump, EveryBlock, Flickr, Flight Control, FT Mobile, Google Mobile App, Joost, Koi Pond, Lonely Planet Travel Guides, Mancala: FS5, MobileFiles, Morocco, Mujik, NYTimes, Rolando Lite, Satchel view, Scoops, Seismometer, Sleep Cycle, Snooth Wine, Space Monkey, Super Monkey Ball, Tamagotchi, TanZen, TonePad, Tweetie, WriteRoom, Zen Pinball, Zephyr, ZumoDrive.

Uppdatering: Jag har också en mer komplett lista över allt jag har installerat på min Mac, inkluderande även sådant som inte är rena appar.

Gjorde lite research över huruvida konstmuseer världen över tillåter att du som besökare fotograferar utställningarna.

De flesta som tillåter fotografering utesluter de tillfälliga utställningarna eller förbehåller sig rätten att göra det, dvs att du får fotografera fritt i de permanenta utställningarna.

Genomgående är att man inte tillåter fotografi med blixt.

De jag kunde hitta som tillåter fotografering på dessa premisser är MoMA i New York, SFMOMA i San Francisco, Louvren i Paris, Getty Center i Los Angeles, Art Institute of Chicago, National Gallery of Art i Washington DC och British Museum.

Sedan tidigare visste jag att Louisiana i Danmark har dessa regler. Och på Twitter fick jag tips om att moderna museet i Berlin tillåter fotografi och att konstmuseet i Denver har en displayvägg där besökarbilder från Flickr visas.

Apropå Flickr har MoMA en egen Flickr-grupp och SFMOMA har nyligen börjat visa besökarbilder från Flickr på sin blogg.

De som inte tillåter fotografi av de jag undersökte är Prado i Madrid, Rijksmuseum i Amsterdam och Guggenheim i New York.

Och Eremitaget i St Petersburg kräver att du köper ett tillstånd.

Gnällde på Twitter om Svenskt Skolfotos metoder. En sammanfattning över varför jag ogillar dem:

• Att deras upplägg går ut på att alla alternativ till att beställa hela paketet bilder ska vara så krångligt att man inte bekymrar sig.
• Detta uppnår de genom att inte skriva något i pappersutskicket om vad det kostar att bara beställa enstaka bilder. För det behöver man logga in på deras sajt.
• Om man vill beställa enskilda bilder så sker det genom att man beställer hem ett av de fyra bildpaketen ”till påseende” – och sedan returnerar de man inte vill ha. (Det går alltså inte att enbart få skickat till sig de format man vill ha.)
• Om man väljer enskilda bilder så fungerar det så att man kan behålla enstaka av de helbilder och bildkartor som ingår i valt bildpaket. Och i fallet bildkartor kan du antingen behålla hela eller klippa itu på mitten och behålla halva.
• På sajten anges för varje bildkarta priset för hela kartan eller halva, om man klickar in på bildpaketen och ser vad de innehåller.

Om Svenskt Skolfoto skulle försvara det här upplägget är jag säker på att de skulle säga saker som att man ”i lugn och ro i hemmet” kan titta på bilderna och välja de man tycker bäst om. Och att man har gjort det enkelt för köparen genom att erbjuda fyra särskilt framtagna paket osv.

Mats Svegfors listar parisböcker i dagens SvD: Ernest Hemingway, ’En fest för livet’; Sylvia Beach, ’Shakespeare and company’; Stig Claesson, ’Efter oss syndafloden’; Philippe Delerm, ’Det hade regnat hela söndagen’.